Vi söker dig som inte är intresserad av kultur

art sucks

Är du mellan 16–100 år gammal? Är du inte intresserad av att gå på teater- och dansföreställningar, konserter med klassisk musik, museum, konstutställningar eller bibliotek? Vill du få 500 kr för att delta i en
fokusgruppsintervju på cirka två timmar och berätta varför du inte är intresserad? Då är du den vi letar efter!

På uppdrag av Region Örebro län kommer utvärderingsföretaget Veta
Advisor att genomföra fokusgruppsintervjuer i Örebro den 29–30 januari.
Syftet med dessa fokusgrupper är att få en förståelse för vad som gör att en del inte är intresserade av viss kultur. Undersökningen är en del av att ta fram en ny regional kulturplan för länet. Deltagarna kommer inte att citeras med namn.

Fokusgruppsintervjuerna kommer ske under följande tider:
• Tisdag 29 januari kl. 11.00 – 13.00.
• Tisdag 29 januari kl. 15.00 – 17.00.
• Tisdag 29 januari kl. 18.00 – 20.00.
• Onsdag 30 januari kl. 11.00 – 13.00.
• Onsdag 30 januari kl. 14.00 – 16.00.
• Onsdag 30 januari kl. 17.00 – 19.00.

Låter detta intressant? Maila lisa.ohman@vetaadvisor.se för att
anmäla ditt intresse till en av fokusgrupperna eller för att få veta mer.

Annonser

Solidaritet och kulturell hållbarhet – gästinlägg av Birgitta Johansen

Solidaritet är viljan att hjälpa till inom en gemenskap. Solidaritet bygger på tillit mellan människor. Sverige och Norden präglas av en hög tillit och en stark stat. Sedan medeltiden har lagarna varit fundamentala, från 1300-talets mitt var rättsskipningen centraliserad till kungamakten. Det är ovanligt ur ett globalt perspektiv. I Sverige är det alltså inte familjen, ätten/klanen eller religiösa grupper som varit drivkrafter i samhällsutvecklingen utan individen och staten. Många av de som invandrat till Sverige har den motsatta historiska erfarenheten. Samtidigt har inte så få av dem, inte minst de unga och kvinnorna, förhoppningen om att kunna öka den egna, individuella friheten. I utställningen I telefonen finns hela människan, som vi visar under våren på länsmuseet, finns ett antal fina berättelser om detta.

Den dumma, lättlurade svensken – som litar på andra människor – är kanske inte så dum. Tilliten ger möjlighet att lägga kraft på produktivt samarbete, kontra att behöva skydda sig mot att bli lurad. Samhällstrenderna pekar dock mot sjunkande nivåer av tillit kopplat till hög arbetslöshet, ökande ojämlikhet, mångfald och boendesegregering samt minskad social rörlighet. Lägst är tilliten i kommuner med större inkomstklyftor och stor andel utrikesfödda. Vad bör göras för att de sega och historiskt rotade strukturer som lett till hög generell tillit i Sverige ska kunna absorbera negativa tillitstrender på lokal nivå?

Tillit handlar i vardagen om kontakter och sociala band mellan individer och grupper. Uppstår de inte blir det svårare att upprätthålla gemensamma normer. Det behöver inte handla om vissa gruppers underordning, för normer utvecklas och ändras med tiden, utan om hur alla ska vara delaktiga i dessa processer. Hittills har människor i Sverige varit beredda att bidra till samhällsfunktioner och samhällsinstitutioner även om de själv inte nyttjat dem. ”Statsindividualismen” har förkroppsligats genom offentliga institutioner, som bland annat kulturinstitutioner. Offentliga institutioner som upprätthåller lagarna, behandlar alla medborgare lika och är till för och öppna för alla är alltså så mycket mer än bara ett nödvändigt ont.

Ett av motdragen för att underhålla tilliten borde därför vara att ge kulturinstitutionerna, inte minst museerna, förutsättningar att bli platser där vi alla som bor i Sverige kan förstå Sverige då och nu, vad som är speciellt, annorlunda och till och med udda med Sverige. De ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhetsdimensionerna behöver kompletteras med kulturell hållbarhet, det vill säga människors förmåga till självreflektion över drivkrafter och värderingar. Att odla förmågan till reflektion om det gemensamma och insikter i andra människors liv och villkor är lika viktigt som att vara klimatsmart.
Beter vi oss kulturellt hållbart idag? Ser vi konsekvenser och gör vi kloka sammanvägningar av behov utifrån dem? Samförståndslösningar och kompromisser har präglat svensk historia. Livskraftiga och intresseväckande kulturinstitutioner, som medborgarna har högt förtroende för, kan bidra till att uppvärdera dessa svenska paradgrenar.

Birgitta Johansen
Museichef
Örebro läns museum

Gästinlägg av Yvonne Bergman

Den senaste tiden har debattens vågor gått höga om Svenska Akademien och #MeToo. Ett pressdrev anses pågå, men uppfattningen om vem som är offer och vem som är förövaren varierar. Allt beroende på vem som uttalar sig. Och hur de uttalar sig. Den senaste debatten gäller Horace Engdahls uttalande i radio och hans mycket goda förmåga att använda språket som ett instrument för sin manliga uppfattning.

Sett ur ett historiskt perspektiv är #MeToo en i raden av massmediala eller folkliga reaktioner på missförhållanden i samhället. Men vem sa vad och vem gjorde vad? När man befinner sig mitt i informationsflödet är det oftast svårt att bedöma vad som är sanningar och vad som är ”fake news”. Med perspektiv blir det oftast lättare att göra mer objektiva bedömningar. Men för att kunna göra det måste det finnas handlingar och dokument bevarade till eftervärlden.

Nästa år är det 100 år sedan riksdagen beslutade om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Lokalt fanns det personer och föreningar som arbetat länge för kvinnans politiska rösträtt. Vem drev på och vem höll emot? Det kan du hitta bevis för i våra arkiv. Arkiven är en mycket viktig del av vårt kollektiva minne. Utan ett fungerande arkivväsen – som för övrigt firar sitt 400-årsjubileum i år, i och med att Riksarkivet bildades 1618 – tappar vi lätt fotfästet och riskerar att bli historielösa och ett lätt offer för ”alternativa fakta”. En fungerande demokrati kräver att vi har kunskap om vår historia. Ett välmående samhälle kräver en fungerande demokrati. En fungerande demokrati kräver att vi har kunskap om och förstår de sammanhang som formar framtiden. Sentensen ”Känner du inte forntiden, förstår du inte samtiden och kan inte forma framtiden” är det flera som gör anspråk på upphovsrätten till, men inte desto mindre är den tänkvärd och sann.

En välmående region behöver ha kunskap om sitt förflutna. Både det som händer idag och det som hände för hundra år sedan påverkar vår vardag och vår förutsättning till att må bra och ha en god hälsa. När ArkivCentrums personal besöker äldreboenden, och med hjälp av dokument och minnen får de boende att reagera och minnas, ser man hur tydligt som helst hur viktig kulturen är för vår hälsa. Imorgon kanske det är dokumentationen av #metoo som får oss som är yrkesverksamma idag att minnas och reagera. Kultur är inte bara ett redskap för att nå andra mål, utan har betydelse för sin egen skull. En självständig kultur är hälsa!

Yvonne Bergman
Arkivchef
ArkivCentrum Örebro län